Det är ingen idé att springa, för livet kommer ikapp dig, så småningom.
Jag är inte riktigt säker på varför, men kände att jag ville slänga in ett inlägg här också. Kanske vill jag inte att det första jag ser när jag klickar mig in här, är det sorgliga inlägg om the breakup, jag vet inte. Troligen så är det så.
Det stämmer iaf fortfarande, men med grymt stora skillnader.
Idag är det den 7 september. Eller egentligen 6, men eftersom att klockan är efter tolv så, ja!
Det är nästan exakt tre månader sen jag tog studenten, och jag vet fortfarande inte vad jag vill göra med mitt liv. Det är hemskt. Jag har haft en hel del jobb under sommarens gång, på helt olika ställen. Har haft två städjobb, ett jobb på en restaurang/gästgiveri där jag städat hotellrum, skött disken, och tagit emot beställningar/serverat mat. Och nästa vecka jobbar jag dom sista dagarna på förskolan ute i Bie. Mer utspridda jobb än så kan man nog inte ha?!
Jag har iaf trivts super på förskolan. Jag kämpar idelt för att få förlängt där, trivs med mina små bin!
Under sommaren har jag inte riktigt känt att jag tagit studenten. Främst för att jag jobbat och varit ledig om vartannat hela sommaren, precis som mina vänner. Men för några veckor sen, när skolan började igen, och jag var en bland dom få som faktiskt vara ledig om dagarna, började det kännas på riktigt. Alla går och lägger sig och går uppp tidigt för att spendera en sisådär sex, sju, åtta timmar i skolan. Medan jag egentligen inte gör ett piss. Det är nu det går upp för mig, att jag ska aldrig mera tillbaka till skolan. Det är fortfarande ganska overkligt egentligen. Det känns fortfarande som att jag har ett långt sommarlov utan slut. Jag klagade, som alla andra, en hel del när jag gick i skolan, om att allt var så jobbigt. Men jag känner nu, att herregud vad jag saknar skolan! Jag saknar att veta att jag behöver sätta mig ner och plugga när jag kommer hem på eftermiddagen. Och då var det ändå det jag klagade mest över under skoltiden, plugget hemma. Men jag saknar det något enormt. Jag skickade in en ansökan till högskolan, till förskolelärareutbildningen, men allting var konstigt och fel, så den kom in för sent. Jag stod som reserv fem, och lite senare reserv tre. Men mer än så har jag inte fått till svar, och eftersom vi nu är inne i september tvivlar jag på att det kommer bli något mer än så. Men jag har funderat en hel del, och jag ska nog söka högskola till hösten iallafall. Jag trivs ju som förskolelärare just nu, och är utbildad barnskötare, vilket såklart inte räcker i dagens läge. Så varför inte söka en högskoleutbildning till förskolelärare? Det vore ju toppen! Jag menar, får jag sen för mig att byta jobb eller så, så har jag ju ändå utbildningen med mig i ryggsäcken, och det gör ju mer nytta än skada?!
Jag ska sova på saken, och tänka igenom det ordentligt. Sen lite senare blir det nog en ansökan till högskolan!
Godnatt!
Det stämmer iaf fortfarande, men med grymt stora skillnader.
Idag är det den 7 september. Eller egentligen 6, men eftersom att klockan är efter tolv så, ja!
Det är nästan exakt tre månader sen jag tog studenten, och jag vet fortfarande inte vad jag vill göra med mitt liv. Det är hemskt. Jag har haft en hel del jobb under sommarens gång, på helt olika ställen. Har haft två städjobb, ett jobb på en restaurang/gästgiveri där jag städat hotellrum, skött disken, och tagit emot beställningar/serverat mat. Och nästa vecka jobbar jag dom sista dagarna på förskolan ute i Bie. Mer utspridda jobb än så kan man nog inte ha?!
Jag har iaf trivts super på förskolan. Jag kämpar idelt för att få förlängt där, trivs med mina små bin!
Under sommaren har jag inte riktigt känt att jag tagit studenten. Främst för att jag jobbat och varit ledig om vartannat hela sommaren, precis som mina vänner. Men för några veckor sen, när skolan började igen, och jag var en bland dom få som faktiskt vara ledig om dagarna, började det kännas på riktigt. Alla går och lägger sig och går uppp tidigt för att spendera en sisådär sex, sju, åtta timmar i skolan. Medan jag egentligen inte gör ett piss. Det är nu det går upp för mig, att jag ska aldrig mera tillbaka till skolan. Det är fortfarande ganska overkligt egentligen. Det känns fortfarande som att jag har ett långt sommarlov utan slut. Jag klagade, som alla andra, en hel del när jag gick i skolan, om att allt var så jobbigt. Men jag känner nu, att herregud vad jag saknar skolan! Jag saknar att veta att jag behöver sätta mig ner och plugga när jag kommer hem på eftermiddagen. Och då var det ändå det jag klagade mest över under skoltiden, plugget hemma. Men jag saknar det något enormt. Jag skickade in en ansökan till högskolan, till förskolelärareutbildningen, men allting var konstigt och fel, så den kom in för sent. Jag stod som reserv fem, och lite senare reserv tre. Men mer än så har jag inte fått till svar, och eftersom vi nu är inne i september tvivlar jag på att det kommer bli något mer än så. Men jag har funderat en hel del, och jag ska nog söka högskola till hösten iallafall. Jag trivs ju som förskolelärare just nu, och är utbildad barnskötare, vilket såklart inte räcker i dagens läge. Så varför inte söka en högskoleutbildning till förskolelärare? Det vore ju toppen! Jag menar, får jag sen för mig att byta jobb eller så, så har jag ju ändå utbildningen med mig i ryggsäcken, och det gör ju mer nytta än skada?!
Jag ska sova på saken, och tänka igenom det ordentligt. Sen lite senare blir det nog en ansökan till högskolan!
Godnatt!
Kommentarer
Trackback
